fredag 5 augusti 2022

Fortfarande störst antal sjukfall inom vård- och omsorg

Försäkringskassan presenterar den 22 juni nya uppdaterade siffror över sjukskrivningar i olika yrken, branscher och sektorer. Det största antalet sjukfall finns alltjämt inom vård- och omsorgsyrkena som fått dra ett tungt lass under pandemin. Högst sjukfrånvaro finns bland undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende med närmare 226 sjukfall per tusen arbetande år 2021, vilket är mer än dubbelt än genomsnittet för alla yrken som är 105 sjukfall per tusen arbetande. Inte ens elitidrottarna som pressar sina kroppar till det yttersta kommer upp i undersköterskornas höga siffror utan hamnar på 205 sjukfall per tusen arbetande.

Men även innan pandemin låg undersköterskorna i topp i sjukstatistiken så grundorsaken till att just denna yrkesgrupp har högre risk att bli sjuk på grund av att sitt jobb finns kvar - Svensk äldreomsorg har under alltför lång tid dragits med allt för omfattande brister där personalen fått kompensera bristerna med sin egen hälsa. 

Den 28 juni, överlämnad regeringens särskilda utredare Olivia Wigzell som har haft i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som ska stärka förutsättningarna för äldreomsorgen och förtydliga dess uppdrag och innehåll sitt slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren. Nu får vi hoppas att denna äldreomsorgslag också ger det resultat som den lovar för både de hundratusentals som behöver äldreomsorg som de hundratusentals som jobbar i den.


 

söndag 19 juni 2022

Långsiktiga lösningar eller skjuta sig själv i foten

 Jag har skrivit förut om hur svårt det är att få tag i personal till vård och omsorgen - speciellt under sommaren. Ett problem som inte är unikt för endast några få kommuner och regioner runt om i landet utan problemet är lika stor överallt. 

Hur man löser problemet på både kort som lång sikt ser däremot lite olika ut runt om i Sverige. Kortsiktiga dyra lösningar är vanligast som att betala dyrt för att personal flyttar på semestern eller som i Trelleborg där man har tagit till dyra bemanningsundersköterskor för att lösa sommaren och i Haparanda betalar man mer för outbildade vikarier än ordinarie personal för att kunna locka någon alls att jobba i sommar.

Kortsiktiga lösningar löser dock inte grundproblemet som enligt alla prognoser kommer att öka. Otidsenliga arbetsvillkor lockar inte tillräckligt många nya att utbilda sig samtidigt som behovet av personal ökar - en omöjlig ekvation.

Det finns som tur är arbetsgivare som tänker till och väljer att prova nya vägar för att säkerställa att det finns personal som vill jobba hos dem även på lång sikt. I Laholm har man exempelvis infört rena helgtjänster där man jobbar 26 h/v på helgen med heltidslön. (Jag personligen hade nappat direkt på den helgtjänsten) På Hemtjänsten i Degerhamn på Öland ska heltiden sänkas till 31,5 h/v. Andra tar bort delade turer, står för arbetsskor osv osv.

Nu väntar jag med stor spänning på att fler arbetsgivare ska våga tänka utanför boxen och satsa på personalen för att vi ska vilja jobba för dem. Att finna förbättringsområden så att jobbet blir mer attraktivt igen är inte svårt i en bransch som i åratal effektiviserats in absurdum. Bara att kavla upp ärmarna och börja. Annars kan man ju alltid fortsätta att dumsnålt bemanningsoptimera med schematekniska lösningar som exempelvis "hälsoschema" eller liknande, men då skjuter man sig själv i foten och kommer till slut att bli stående helt utan personal. Bara att välja.


onsdag 15 juni 2022

Den besvärliga bemanningssituationen - i år igen

 Samma visa varje år - kommuner och regioner står förvånat handfallna över att det kommer semesterperioder även detta år då personal ska få välbehövlig ledighet och återhämtning tillsammans med sina familjer. Rubrikerna duggar tätt i media om att det fattas vikarier i vård och omsorgen runt om i Sverige, samtidigt som det i åratals har flaggats för att det kommer att bli allt svårare att få tag i personal. Detta beror både på det att behovet av personal ökar då fler och fler behöver vård och omsorg som det att arbetsförhållandena har blivit sämre och sämre så att färre söker sig till vård och omsorgen. Det är en ond spiral som är satt i rullning utan att någon på riktigt tagit tag i saken för att vända trenden - inte på allvar. Man lovar mycket men levererar tunt.

Jag hörde nyss på nyheterna en verksamhetschef uttrycka sin förvåning över att den annalkande katastrofen som man vetat om i åratal att den kommer, skedde redan nu och paniklösningen på den "besvärliga bemanningssituationen" som hon inte är ensam om att ta till är att erbjuda ordinarie personal pengar för att skjuta på semestern - eller till och med beordra in personal att fortsätta jobba under sommaren samtidigt som man vädjar till anhöriga att hjälpa till. 

Vi snackar kärnverksamhet här. Det som måste fungera. Men utan framförhållning och ordentliga storsatsningar på den personal man redan har så är det inget annat att förvänta. Man kan inte släcka stora skogsbränder med en liten blomspruta - det går inte hur mycket man än vill eller låtsas som det regnar så att det släcker sig av sig själv, för det duggregnar inte ens det är kruttorrt och vinden blåser upp. Och det mina vänner lockar inte tillräckligt med ny personal för att täcka vare sig sommarens eller framtida behov av personal - och det säkrar långt ifrån att den personal man redan har stannar kvar.

 

fredag 29 april 2022

Basal hygien i vård och omsorg - Arbetskläder

 I november 2018 trädde en ny föreskrift i kraft från Arbetsmiljöverket (AFS 2018:4) som kompletterar och tydliggör det redan gällande föreskrifterna från Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg som gäller från 2016 (SOSFS 2015:10). 

Detta innebär att arbetsgivaren nu är skyldig att förse all personal (även vikarier) i vård och omsorgen med arbetskläder och följa hygienföreskrifterna om hur arbetskläderna tvättas,torkas, förvaras och används. Så när personal kommer till sin arbetsplats ska det finnas rena arbetskläder i rätt storlek, ombyte under dagen om det behövs och sedan lägga i tvätten när dagen är slut. 

Nu har det gått fyra år sedan detta börja gälla men fortfarande fungerar detta inte som det ska. Långt ifrån alla har tillgång till arbetskläder. Förvaring, tvätt och tork av arbetskläder fungerar inte enligt hygienrutin utan personal förväntas många gånger lösa det här själva i förbifarten av sina andra arbetsuppgifter. Som vanligt rör det sig om pengar. Det kostar att köpa in tillräckligt med arbetskläder så att det finns i ALLA storlekar, räcker till ombyten osv. Det är en stor kostnad att ha en korrekt tvättrutin som följer hygienrutiner, både lokal och personalkostnader. Så många arbetsgivare bryter fortfarande mot hela eller delar av föreskrifterna. Och då det rör sig om stora risker för smittspridning så räcker det inte att man följer vissa men struntar i andra delar - personal utsätts för risker och sköra vårdtagare utsätts för än större risker. Arbetsgivare tar helt enkelt inte detta på tillräckligt stort allvar. 

Jag ställde frågan i en grupp med undersköterskor om det fungerade på deras arbetsplats. 359 svarade ja, 67 svarade nej. Fast när jag sedan läser alla kommentarer så förstår jag att det fungerar lite si och så runt om i landet även hos de som svarat ja. Det finns bra arbetsgivare som tagit frågan på allvar och följer föreskrifterna till punkt och pricka. Men det finns allt för många arbetsgivare som genar och blundar, som inte ens försöker, som inte ens satt sig in i hur det borde skötas korrekt.

Det kan också tilläggas att en och samma kommun kan skilja enormt ute i verksamheterna i denna fråga. Det som skrämmer mig mest är att det gått så lång tid sedan föreskrifterna började gälla - egentligen sex år, men sedan Arbetsmiljöverkets förtydligande för fyra år sedan borde detta nu fungera friktionsfritt för i alla fall tre år sedan (ett års tid för omställningen kan jag förstå) - men det gör det inte, långt ifrån. Många använder fortfarande privata arbetskläder, tvättar hemma eller de ej korrekta tvättstugorna svämmar över av tvätt och arbetskläder förvaras blandat med privata osv. Många i personalen sprider således ofrivilligt en massa patogener och mikroorganismer. Och med tanke på att vi under dessa år också  har levt med en pandemisk högrisksmitta är det ännu svårare att förstå att man inte har kommit till rätta med det här, att man inte tar detta på allvar. 

 


torsdag 28 april 2022

Orka ett helt arbetsliv

 Allt fler uppger att de inte orkar arbeta fram till pensionen enligt arbetsmiljöverkets senaste rapport "Perspektiv på äldres arbetsmiljö". Rapporten bygger på statistik från Arbetsmiljöundersökning 2019. Statistiken visar att bland sysselsatta i åldern 50-64 år var det 12 procent som bedömde att de inte kommer att kunna arbeta inom yrket fram till den ordinarie pensionsåldern. Bland kvinnor 15% och bland män 11%.  Att vård och omsorgens personal (med 15% som inte tror att de orkar fram till pensionen) ligger i topp i även denna undersökning överraskar föga då vård och omsorgens personal  tyvärr ligger i topp i alla undersökningar som speglar den allt sämre arbetsmiljön. För den har blivit sämre. Människor som jobbat länge i vård och omsorgen kan sorgset uttrycka att yrket har förändrats, att arbetsglädjen har minskat och stressen har ökat.

Ibland funderar jag på om en kanske skulle behöva bygga upp just den här verksamheten från grunden istället för att lappa och laga med silvertejp och låtsas som om det regnar. För vi snackar generella och ihållande arbetsmiljöbrister i vård och omsorgen som påtalas både från personal som i större undersökningar - om och om igen.   

 

Dålig arbetsmiljö i form av negativ stress, otydliga mål och hög arbetsbelastning både vad gäller fysisk och psykiskt arbete påverkar hälsan och ökar risken för att pensionera sig i förtid, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör. Jag kan inget annat än att hålla med henne. 



söndag 24 april 2022

Personal i dagens och i framtidens vård och omsorg

 

Det finns många arbetsmiljöproblem inom vård och omsorgen. Så många att fler och fler funderar på att sluta – ingen orkar hur mycket som helst. Till slut tar det stop hur mycket en än älskar sitt yrke i grunden. Detta samtidigt som det blir allt svårare för arbetsgivare att rekrytera både utbildad som outbildad personal. Det har blivit till en ond cirkel som hur mycket de än försöker lappa och laga, klippa och klistra obönhörligen kommer att tappa kontrollen totalt om de inte genast tar tag i problemen – men inget händer. Inte på riktigt. 

Fyra av tio hinner inte ens gå på toa idag







  

 Jag vet att det handlar om pengar – det gör det alltid. Det är för dyrt säger de som har makten att förändra. Det finns ingen personal att få tag i säger de och slår urskuldande ut sina händer - inte deras fel. Men att bita sig själv i svansen kommer inte att bli billigare, få fler att vilja stanna eller locka ny personal – tvärtom, och att överutnyttja personalen en redan har med minutstyrning, sämre och sämre schematekniska lösningar, fler och fler arbetsuppgifter som inte tillhör yrket är inte heller det en lösning -tvärtom. Fler och fler blir sjukskrivna, fler vill sluta så fort möjligheterna finns till annat och färre än nu kommer att vilja utbilda sig. Detta samtidigt som vi vet att personalbehovet kommer att öka då fler kommer att behöva vård och omsorg inom en mycket snar framtid.

  Det finns egentligen bara två alternativ på detta problem. Blunda och fortsätter som nu och allt går åt fanders (nej, det kommer inte att komma en god fe och trolla lite med ett litet trollspö så att allt löser sig av sig självt) eller så satsar vi vad det faktiskt kostar. Fixar bra arbetsförhållanden så att vi kan ge en god och säker vård och omsorg till de som behöver det. Svårare än så är det inte.


Ps När jag ”för tusen år sedan” sökte till gymnasiet för att läsa till undersköterska var det en hett eftertraktad linje med många sökande och fulla klasser. Så kan det bli igen om vi bara vill. 

 

tisdag 22 mars 2022

Kund

 

Kund – smaka på ordet. Synonymer till ordet är köpare och konsument. Motsatsen till kund är säljare.

Allt oftare hör jag ordet kund om en person som är i behov av kommunal medicinsk eller biståndsbedömd vård och omsorg, antingen i hemmet eller på ett boende. Jag får rysningar av ordet i de här sammanhangen. Det är minst sagt ovärdigt för både den enskilde personen som är i behov av hjälp och stöd i sin vardag för att kunna upprätthålla en skälig levnadsnivå som för personalen. ”Tjänsten” vi personal utför är medicinskt nödvändig enligt HSL och biståndsbedömd som grundläggande enligt SOL. Kan den sökande tillgodose sina behov själv får man inte ”köpa” tjänsten. Det är ju inte så att en person kan gå med en kundvagn och plocka på sig det en är sugen på. ”Aah.. idag tar jag en dusch inklusive av och påklädning, två små påsar av måltidsstöd, en knippe stomipåsebyten och kanske en bensårsomläggning eller två.” 

Socialstyrelsen avråder också från ordet kund då insatser från socialtjänsten ingår i offentligrättsliga åtaganden. Kund, som används för att beskriva en av parterna i en civilrättslig relation inom det privata näringslivet, är inte lämpligt att använda här.

Med detta sagt så hoppas jag att alla slutar upp med dumheterna att kalla människor i behov av vård och omsorg för kunder – det är rent ut sagt ett omänskligt och förringande ord i detta sammanhang.