Släcka småbränder hela dagen lång

 

Nytt Debattinlägg i Kommunalarbetaren "Dygnsvila med minsta möjliga återhämtning"

 Nytt Debattinlägg i Kommunalarbetaren ”Dygnsvila med minsta möjliga återhämtning”

 

 

Äntligen ska också vi i vården få vår ordentliga dygnsvila. Trodde vi. I stället fixar och trixar arbetsgivarna så att varje medarbetare ska finnas på plats så många pass som möjligt vilket betyder minsta möjliga återhämtning, skriver undersköterskan Frida Turander.

 

Vården är beroende av att det finns personal dygnet runt. Det gör att det är svårare att få till bra scheman än för ett vanligt sju till fyra jobb där man med lätthet får in femton timmar dygnsvila varje dag och en sammanlagd och sammanhängande helgledighet på 63 timmar från fredag klockan 16 till måndag klockan 07. 

Nu ska arbetstidslagen äntligen börja gälla även för vården med minst elva timmars dygnsvila och minst trettiosex timmars veckovila. Men många arbetsgivare fortsätter med samma tankevurpa som tidigare. 

De försöker envetet hålla sig till minsta möjliga återhämtning för medarbetaren, i stället för att nu en gång för alla göra attraktiva scheman så att vården åter blir en arbetsplats dit folk söker sig i stället för att fly den. 

För vem vill jobba klockan 7-15 måndag-fredag och 7-12 på lördagar med endast helledig dag på söndag? Det följer arbetstidslagen och du får ut din dygnsvila och veckovila och du får dina timmar.

Låter det inte lockande? Kanske då med en liten kompensation med färre timmar på en heltid så att du jobbar 7-14 på måndag, 7-15 på tisdag, 9-16 på onsdag, 13-21 på torsdag, 8-17 på fredag och 7-11 på lördagen. År ut och år in – även på röda dagar.

Inte? Inte ens om jag slänger in lite mer jobb på söndagar ibland och en delad tur någon gång så att du kan jobba två pass på en och samma dag – du får ju dina timmar och det följer arbetstidslagen.

I vården får vi där vi jobbar helg som vardag alltid nöja oss med det absolut minsta möjliga i vila och återhämtning. Det är inte konstigt att vi ligger i topp vad gäller sjukskrivningar som orsakas av just brist på vila och återhämtning. 

 

Det går att göra det så mycket bättre även i vården om man släpper det gamla tänket med att hacka upp personalen i småbitar och sprida ut dem i verksamheten så att alla småluckor täcks, i stället för att anställa fler medarbetare. 

Arbetsgivarna har haft över femton år på sig att förbereda sig för 11 timmarsvilan. Det borde inte ha kommit som en överraskning att det krävs mer personal för att få till scheman med dygnsvila och veckovila. Men läget gör att arbetsgivarna har en gyllene chans att bli attraktiva arbetsgivare. Goda och innovativa exempel finns redan runt om i landet som visar att det går om en bara vill.

 

 

Arbetsglasögon i vård och omsorgen

 Den allt mer digitaliserade världen tar sig in även i vård och omsorgen - även för oss i den patientnära omsorgen. Förutom att all journalföring och korrespondens numer sker digitalt så öppnas låsta dörrar, larm kvitteras och det signeras och kvitteras hit och dit hela dagarna via våra digitala bildskärmar. Inte mycket som skulle kunna göras idag utan dessa verktyg - sårbart men effektivt. 

Arbetsgivarens ansvar för arbetsglasögon för den som jobbar med en bildskärm minst en timme om dagen kom till när de stora surrande datorerna gjorde sin entré på arbetsplatserna för en fyrtio år sedan. Sedan dess har det blivit ett allt mer använt arbetsverktyg - både mobilt som stationärt. Samtidigt som bildskärmarna har blivit så små att de kan få plats i en ficka har användningsområdena ökat markant.    

 Att kunna se det man arbetar med utan ansträngning är viktigt för att minska risken för vård och omsorgsavvikelser, olycksfall och belastningsbesvär som exempelvis huvudvärk, muskelspänningar i ögon, nacke och skuldra osv - och det är arbetsgivarens ansvar att förhindra detta. Bra arbetsglasögon är ett måste även för oss på golvet vilket många inte vet om att vi har rätt till då många arbetsgivare inte ens tänkt på att upplysa oss om deras skyldighet och vår rättighet, medan andra självklart fixar synundersökning och glasögon även till sin baspersonal - men långt ifrån alla. Vissa säger till och med nej när de fått frågan av sin baspersonal då de inte riktigt tycker att även vi ska ha det. Kan inte låta bli att fundera på om det är för att de dumsnålt tycker att det skulle kostar för mycket att även vi på golvet skulle få regelbundna synundersökningar och vid behov arbetsglasögon?

  

Vår rätt till vila och återhämtning som bara gick upp i rök och försvann

Enligt 14 § arbetstidslagen ska arbetstagare ha rätt till minst 36 timmars veckovila. Före det att den veckovilan påbörjas är det nu klargjort i eu-domstol att en arbetstagare dessutom först ska ha rätt till minst elva timmars dygnsvila. Det innebär alltså att arbetstagare som utgångspunkt har rätt till 47 timmars sammanhängande ledighet per vecka. I min enfald trodde jag och många med mig att detta äntligen skulle börja gälla den 1 oktober i år... men icke. I sista stund innan det hela skulle börja gälla så kommer en kovändning stor som en elefant som jag inte riktigt såg komma. Helt plötsligt så kan arbetsgivaren återigen baka in vår rätt till dygnsvila i vår veckovila. Att jag tycker det suger är bara förnamnet. Nu får vi vänta tills våren 2024 - och hoppas att det inte uppdagas nya kryphål som gör att det dröjer ännu längre.

Alla vi som ligger under försörjningskravet

 Den 1 November träder höjt försörjningskrav för arbetstillstånd i kraft för personer från ett land utanför EU. Då krävs en lön som är 80 procent av medianlönen i Sverige, vilket just nu är 27 360 kr i månaden, för att få ett arbetstillstånd och fortsatt få stanna i Sverige och arbeta.

Det är en lön som ganska många vanliga arbetare hamnar under. Exempelvis så ligger medellönen (år 2023) i min lilla Värmlandskommun Hagfors för undersköterskor på 27 188 kr, för vårdbiträden 23 803 kr, för lokalvårdare 24 195 kr, för barnskötare 25 835 kr och för elevassistenter 24 955 kr - således alla under det nya försörjningskravet. 

Marie Mattsson som är personalhandläggare inom äldreomsorgen i Boden där flera anställda nu i och med detta riskerar att utvisas säger ”Det ödelägger hela vår verksamhet” Och det är nog många verksamheter runt om i Sverige som kommer att drabbas. 

Aysel Mammodova riskerar att utvisas (EKOT)

 "Det här är det första steget i regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Den föreslagna nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring." säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). Och Johan Persson (L) menar på fullaste allvar att det här ska "städa upp i skuggsamhället" genom att skötsamma arbetare nu blir utvisade enkom på grund av att det finns jobb i Sverige med löner under 80% av medianlönen. 

Det här är så dumt så jag finner inga ord. Förutom alla de tragedier på individnivå - de som nu utvisas och måste bryta upp, fastän de jobbar och försörjer sig själva så finns det så många obesvarade frågor som politikerna väljer att inte pratar om. Varför finns det så många låglönejobb i Sverige? Vi som inte riskerar utvisning och lever på löner som ligger långt under 80% av medianlönen - hur klarar vi oss?  Hur ska alla de verksamheter som nu förlorar flera erfarna medarbetare i ett enda trollslag klara av att snabbt hitta ny personal? Det är en skriande brist på erfaren och utbildad personal redan innan. Och hur i hela friden ska detta kunna städa upp i skuggsamhället? Vem vinner på detta? Vem?