En tredjedel av våra liv sover vi - eller borde sova. Forskning visar att den moderna människan sover flera timmar mindre än våra förfäder, samtidigt som vi i vår effektiviseringsiver utsätts för allt mer skadlig stress i vår vardag. Detta får så klart konsekvenser - vare sig vi vill det eller inte. Vi får idag allt mindre av den livsviktiga återhämtningen. Under natten när vi sover stärks immunförsvaret, tillväxt och "måbrahormoner" fylls på, alla intryck sorteras och lagras och reparation och nyproduktion av celler sker. En annan viktig sak som sker under nattsömnen är att hjärnan rensas från slaggprodukter - hjärnans tvättmaskin startar. På forskarspråk kallas hjärnans tvättmaskin för det glymfatiska systemet och har till uppgift att städa bort flera gram skräpproteiner som bildats under dagen. Störs detta under en längre tid så kommer vi till slut att må mycket dåligt - både på kort som lång sikt.
Då jag i den här bloggen framförallt skriver om vård och omsorg/äldreomsorg där forskning gång efter annan pekar på att arbetsförhållandena för personalen inte ges förutsättning att återhämta sig då krav och resurser ständigt är i obalans och att vila och sömn alltid planeras in till ett minimum - detta samtidigt som många arbetsgivare står handfallna och oförstående inför de ständigt stigande sjuktalen. Men det behöver inte se ut så här. Det går att anpassa arbetslivet efter människans biologiska förutsättningar - men idag mäts tyvärr allt i pengar. Ständigt ser jag krav på ökad effektivisering där människan helt glömts bort, bara att läsa ett kommunprotokoll för vilken kommun som helst runt om i landet för att se hur tokfel man oftast tänker. När jag ser chans till kisspaus, tid att hålla någon i handen, ta hand om ett larm, tid för dokumentation eller tid att diskutera ett problem med en kollega (kanske till och med över en kopp kaffe) eller rapportera över, så kallas det för "gråtid" och ska suddas bort från arbetsplaneringen. När jag ser vikten av sammanhängande ledighet för att personal ska kunna gå ner i varv och återhämta sig inför nästa arbetsvecka så införs flera arbetspass eller delade turer istället - effektivt och ekonomiskt fördelaktigt på kort sikt, men på lång sikt alltid att likna vid att skjuta sig själv i den kommunala verksamhetsfoten. Här hjälper tyvärr inte glättiga tillrop, mindfulnesskurser eller en extra runda i löpspåret.
Människan är inte en maskin som kan lämnas in på servis när det passar, men likt en maskin behöver vi underhållas - varje dag (natt) till och med. Kör vi på och biter ihop under omöjligt uppskruvade arbetsförhållanden så kraschar vi till slut - fysiskt som psykiskt. Diagnoserna kommer att vara milsvida men orsakerna de samma - för hög arbetsbelastning och brist på vila, återhämtning och sömn.
Tips: Min ångest och jag: Linus Thörnblad - utmattningsdepression
