Skyddskläder Covid-19

Som många av er säkert har läst och hört den senaste tiden så har diskussionen om vilken skyddsutrustning som man bör använda vid konstaterad eller misstänkt Covid-19. Många inom vården har varit arga, oroliga och upplevt att rekommendationerna från arbetsgivare, region, folkhälsomyndigheterna och WHO inte har varit samstämmiga - många har upplevt att kraven på skyddsutrustning har sänkts utan att  man känner att man fått en förklaring till varför.

Det nya coronaviruset som tagit många på sängen med sin snabba framfart har skyddsklass 3 som innebär att det kan ge upphov till sjukdomar med allvarliga konsekvenser och där möjligheter att bota eller förebygga är begränsade, eller så är sjukdomen mycket smittsam. Så här har arbetsgivaren ett mycket långtgående ansvar att se till att personalen har tillgång till adekvat skyddsutrustning för att förebygga smittspridning och att arbetsgivarens riktlinjer i fråga om rutiner och skyddsutrustning ALDRIG får bygga på brist på skyddsutrustning utan endast på risk för smittspridning.

Jag har läst igenom rekommendationerna från WHO  som fortfarande gäller och folkhälsomyndigheternas nya riktlinjer Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg. som är hyfsat samstämmiga. Folkhälsomyndigheternas nya riktlinjer har verkligen lagt ner sig i att försöka förklara när och varför så att inte personal och arbetsgivare ska kunna missuppfatta vad som gäller och varför. Samt att man vill få alla att förstå att situationer som ser liknande ut kan skilja sig i risken av smitta och att man i varje kontakt med patient måste avgöra risken och då välja rätt skyddsutrustning. Enligt smittskyddslagen gäller också ett personligt ansvar att se till att förebygga och förhindra smittspridning.

Mycket förenklat skulle man kunna säga att basala hygienrutiner och att hålla avstånd på minst två meter är grunden och som man kommer långt med - sen tillkommer det en stigande skala av skydd som behövs beroende på hur nära man måste arbeta med patienten, kroppskontakt och risk för kroppsvätskor osv. Störst risk för smittspridning finns vid aerosolbildande vårdmoment. Viktigt är också hur man säkert arbetar med skyddsutrustningen - så att smittspridning inte sker under och vid på och avtagande av skyddsutrustningen. Sen finns det fortfarande många saker med det här viruset som fortfarande är okänt - WHO tar exempelvis upp det att många patienter med Covid-19 får en tarminfektion och att en smittrisk kan finnas i kontakt med feces. Så att säga något säkert går inte - men att man idag vet mer än igår och att personal ska jobba säkert med de skyddskläder och utrustning som arbetsuppgiften kräver.

Region Värmlands bild och text förklaring om när olika skyddsutrustning ska användas.

Tryck här! Video: Skydd mot smitta av coronavirus

Viruset är här

Om eller jag kanske ska säga när coronasmittan får fäste i något av kommunernas äldreboenden och/eller i hemsjukvården/hemtjänsten ska de sjuka i första hand vårdas där vilket ställer stora krav på personal och ledning. Även om den kommunala verksamheten är van att arbeta med infektioner och smittor så ställer det här viruset till det och personal och ledning ställs nu inför helt nya utmaningar. Skyddskläder och handsprit är just nu en bristvara på många ställen i hela världen vilket är eller kommer att bli ett problem samt att personalbrist både är och kommer att bli ett allt större problem. Jag kollade igenom SVT-nyheters sidor lite snabbt och fann att det redan konstaterats och att dödsfall skett på flera boenden runt om i Sverige. Och det finns säkert på många fler ställen än de jag så här lite snabbt kunde finna. Samt att tystnadsplikten gör att långt ifrån allt når press och media.

Halland Blekinge  Dalarna Gävleborg Småland Stockholm Södertälje  Sörmland  Uppsala  Väst Öst

I Örebro har man löst den här nya situationen på ett mycket föredömligt sätt som jag hoppas att fler kommuner kommer att försöka att ta efter. Där har man upprättat en speciell avdelning dit de som insjuknat i Covid-19 kommer att vårdas istället för att vårda patienterna utspritt på flera olika boenden vilket ökar risken för snabb spridning bland både personal som de boende. Även de som bor hemma med hemsjukvård/hemtjänst skulle kunna vårdas där av samma anledning.

För er som fortfarande inte har förstått allvaret med det nya Coronaviruset och hur smittsamt det är så kan vi jämföra med en vanlig influensa där en smittad person smittar ca 1,4 nya personer. Räknar man på 1,4 så kommer personerna en smittar i sin tur att smitta ca 1,4 personer var...  efter 10 sådana spridningar är 29 personer smittade. När det kommer till det nya Coronaviruset så smittar en smittad person ca 3 personer (finns lite olika siffror) vilket gör att efter 10 sådana spridningar så hamnar man på en häpnadsväckande summa på drygt 59000 smittade personer - så det kan gå ruskigt fort om det vill sig illa. Så håll avstånd - tvätta händerna - ta inte i hand - stanna hemma om du är sjuk osv -  och hamstra inte som privatperson handsprit och skyddsmaterial som exempelvis munskydd - det behövs i vården! (Finns tyvärr flera rapporter om stöld av handsprit och munskydd från boenden och sjukhus) Innan det här är över så hoppas jag att vi alla gör vad vi kan utifrån just sina möjligheter. Sitter du till exempel på en himla massa overheadplast som kan göras om till visir - försök att se till att vården både i region och kommun kan få tillgång till det. (Regler har lättats så att material som inte är godkända i vanliga fall ändå kan användas i dessa tider) Det finns fler exempel: silvertejp för att tejpa igen vid ärm/rock och handske. Handskar, skyddsglasögon, vätskeavisande munskydd osv. Vi kommer även att få bli lite mer kreativa så att om/när personalbrist uppstår i vård och omsorg att alla som kan vara en hjälpande hand också kan göra det. I Torsby kommmun får exempelvis kommunalt anställd badpersonal rycka in som hjälpande händer i äldreomsorgen. Utbildad sjukvårdpersonal som inte längre jobbar i vården ombeds att bidra så mycket de kan. Affärer, frivilliga och kommuner ordnar hemleverans från affärer till människor över 70 år och andra riskgrupper.

 Ingen kan göra allt - men om vi hjälps åt så kan vi göra mycket. 

Nej, jag trodde inte att det kunde hända just mig

Jag gjorde en liten undersökning i en facebookgrupp där vi alla varit med om att "krascha" rätt in i utmattningssyndrom - UMS. De som drabbats sitter oftast inne med erfarenheter och kunskaper som förhoppningsvis alla andra kan ta lärdom av. Jag kommer att fortsätta att tjata om detta med UMS då jag tycker att det är av yttersta vikt att ingen ska behöva hamna i en utmattning på grund av att "bara göra sitt jobb". Jag vill uppmärksamma alla på den så kallade Riskfasen som är innan man "kraschar" och hamnar i UMS. Drar vi i handbromsen innan så är mycket vunnet. Utmattningssyndrom är idag den största orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige och det är en fortsatt stigande stjärna - vi har alltså ännu inte nått kulmen på detta. Hur många som är i riskfasen finns det tyvärr ingen statistik på, men det torde vara långt fler än vad man kanske skulle kunna tro. I min undersökning så svarade nästan 5 % att de märkte ingenting innan, att insjuknandet kom som en blixt från en klar himmel. 11% hade endast små symtom innan och misstänkte således ingenting och hela 55%  upplevde att de hade stora symptom på stress, men ändå inte förstod varåt det barkade.  

UMS är hur man än vrider och vänder på det ett onödigt enskilt lidande, en stor ekonomisk kostnad för arbetsgivare & samhället och arbetsgivare riskerar att tappa kunnig och erfaren personal som inte klarar av att komma tillbaka. Ska vi vända trenden så är det riskfasen vi måste uppmärksamma både som enskilda individer och på arbetsplatser.

På frågan: Trodde du att du skulle kunna hamna i Utmattningssyndrom innan det hände dig själv? så svarar 66%  Nej, jag trodde inte att det skulle kunna hända just mig och endast 22% svarade Ja, det kan hända vem som helst - vilket speglar det som jag redan misstänkte: Många tror inte att det kan hända just dom själva och att detta är något som bara händer andra. Okunskapen om vad UMS är och hur den uppstår är stor. Samtidigt som diagnosen är ihopblandad med en massa andra diagnoser som exempelvis depression så frodas tyvärr fortfarande fördomar som att det bara är lata, svaga, arbetsovilliga och allmänt instabila människor som drabbas när det istället oftast är de mest ambitiösa och engagerade som först trillar dit. Ingen går dock säker om bara förutsättningarna för sjukdomen finns - stressorer & otillräcklig återhämtning. 

I försäkringskassans statistik så sticker personal i vård, skola och omsorg ut i sjukskrivningstalen - det finns kända arbetsmiljö orsaker till det: Effektiviseringskrav, etisk stress (etisk stress = konflikt & lidande som uppstår i en människa när hen hindras från att handla utifrån sin moral), tidsbrist & återhämtningsbrister och obalans i krav och resurser. Så Lärare, Läkare, Sjuksköterskor, Undersköterskor, Barnskötare, Förskolelärare o.s.v ligger i topp vilket även visade sig  i min lilla undersökning med vilket yrke man hade när man hamnade i UMS - 54,7% Vård, skola och omsorg, 19,8% annat kontaktyrke.  I övriga yrken som gav en vacker solfjäderlik färgpastell i statistiken fanns en uppsjö av olika yrken och orsaker som bland annat studerande, ekonomer, arkivarie, konsulter, systemutvecklare, projektledare, ingenjörer, arbetslösa och egen företagare, men även de som exempelvis angivit mamma till diagnosbarn.  

 Vilka symptom ska man då se upp med i riskfasen kanske ni nu undrar? Tja, jag vill påminna om att en del inte märker någonting förrän det är försent. Men en av mina frågor i undersökningen handlade just om vilka symptom man upplevde innan en hamnade i UMS och 87% sa sig uppleva trötthet, 85% sömnsvårigheter, 77% tyckte det var svårt att varva ner, 73% uppgav minnesproblem, 62% upplevde ängslan & oro, 55% hade värk i axlar, nacke & rygg, 52% upplevde att saker som i vanliga fall gett energi och återhämtning inte längre gav effekt, 51% hade huvudvärk och 47% angav symptom från magen, 47% yrsel. 39% upplevde ett söt och/eller ett saltsug, 36% angav hjärta & blodtryck, 35% illamående och 24 % hade dålig matlust. Utöver detta så angav några enstaka exempel som irritation, migrän, humörsvängningar, värk i hela kroppen, tryck över bröstet, tinnitus, pulsrusning, vantrivsel och återkommande feber. Om du misstänker att du kan vara i riskfasen på väg mot UMS så kan du göra ett KEDS-test här och jag rekommenderar att du kontaktar din vårdcentralen och får hjälp att "dra i handbromsen" innan du hamnar i UMS - vilket är en allvarlig sjukdom som det tar flera månader till flera år att bli frisk i från och vissa har kvarstående symptom resten av livet.

Som arbetsgivare rekommenderar jag att du kollar upp ordentligt hur arbetsmiljön ser ut för dina anställda. Våga ställa de frågorna som är relevanta, inte bara de som ger de svar du vill höra  - våga låta dina anställda ta ett Keds-test och agera efter resultatet. Se över hur stress, balans i krav & resurser och återhämtning ser ut i verkligheten i verksamheten -  våga stå upp för en bra arbetsmiljö som gör att dina anställda mår bra.





 

Arbetsmiljöverkets tillsynsrapport

 

Hög sjukfrånvaro, arbetssjukdomar, belastningsskador, hot och våld samt besparingar är en del av vardagen för dem som arbetar inom äldreomsorgen, enligt Arbetsmiljöverket som den 2 mars kom med Projektrapporten Äldreomsorgen 2017-2019 

 

Med utgångspunkt i regeringens arbetsmiljöstrategi för ett hållbart arbetsliv så fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en tillsynsinsats riktad mot specifikt äldreomsorgen. Det har varit en omfattande tillsynsinsats som genomförts över hela Sverige hos 196 arbetsgivare och 1012 arbetsplatser. Resultatet visar att 87 % av inspektionerna ställt krav på förbättrande åtgärder i arbetsmiljön för arbetstagarna inom hemtjänst och på äldreboenden. Alla inspekterade arbetsgivare har fått krav, utifrån konstaterade brister på arbetsställenivå och/eller huvudmannanivå. 

 

Arbetsmiljöbrister som framkommit under tillsynsinsatserna

• Okunskap och otydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet gör det svårt för alla att vara delaktiga och ha inflytande, det gäller på alla nivåer.
  

• Inga regelbundna undersökningar och riskbedömningar av alla faktorer i arbetsmiljön. Det saknas kontinuitet i arbetsmiljöarbetet, rutiner brister då exempelvis nya chefer tillsätts och många gånger saknas lokala skyddsombud.
  

• Ofta beskrivs åtgärder utan uppföljning och kontroll av effekter, till exempel följs inte åtgärder mot stress eller hög arbetsbelastning upp för att se om de ger hållbara effekter.  
   
• Brist på hjälp och stöd i att prioritera arbetsuppgifter vid resurs- och tidsbrist. 
   
• Att chefer har svagt stöd från arbetsgivaren för att klara sitt ledarskap, det kan röra sig både om administrativt stöd som att ha ansvar för allt för många medarbetare. 
   
• Hög grad av digitalisering utan att säkerställa personalens digitala kompetens.
  

 

Målet med insatsen har varit att bidra till förbättrade arbetsmiljöförhållanden för personal i äldreomsorgen inom såväl hemtjänsten som på äldreboenden, då god arbetsmiljö är avgörande för att behålla personal i äldreomsorgen både nu och i framtiden. Så nu är det hög tid för berörda tjänstemän och politiker att kavla upp ärmarna och tillsammans se till att hög arbetsbörda, stress, arbetssjukdomar, bristande rutiner, otillräckliga riskbedömningar, Kompetensbrist, hot och våld är ett minne blott.