Basal hygien i vård och omsorg - Arbetskläder

 I november 2018 trädde en ny föreskrift i kraft från Arbetsmiljöverket (AFS 2018:4) som kompletterar och tydliggör det redan gällande föreskrifterna från Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg som gäller från 2016 (SOSFS 2015:10). 

Detta innebär att arbetsgivaren nu är skyldig att förse all personal (även vikarier) i vård och omsorgen med arbetskläder och följa hygienföreskrifterna om hur arbetskläderna tvättas,torkas, förvaras och används. Så när personal kommer till sin arbetsplats ska det finnas rena arbetskläder i rätt storlek, ombyte under dagen om det behövs och sedan lägga i tvätten när dagen är slut. 

Nu har det gått fyra år sedan detta börja gälla men fortfarande fungerar detta inte som det ska. Långt ifrån alla har tillgång till arbetskläder. Förvaring, tvätt och tork av arbetskläder fungerar inte enligt hygienrutin utan personal förväntas många gånger lösa det här själva i förbifarten av sina andra arbetsuppgifter. Som vanligt rör det sig om pengar. Det kostar att köpa in tillräckligt med arbetskläder så att det finns i ALLA storlekar, räcker till ombyten osv. Det är en stor kostnad att ha en korrekt tvättrutin som följer hygienrutiner, både lokal och personalkostnader. Så många arbetsgivare bryter fortfarande mot hela eller delar av föreskrifterna. Och då det rör sig om stora risker för smittspridning så räcker det inte att man följer vissa men struntar i andra delar - personal utsätts för risker och sköra vårdtagare utsätts för än större risker. Arbetsgivare tar helt enkelt inte detta på tillräckligt stort allvar. 

Jag ställde frågan i en grupp med undersköterskor om det fungerade på deras arbetsplats. 359 svarade ja, 67 svarade nej. Fast när jag sedan läser alla kommentarer så förstår jag att det fungerar lite si och så runt om i landet även hos de som svarat ja. Det finns bra arbetsgivare som tagit frågan på allvar och följer föreskrifterna till punkt och pricka. Men det finns allt för många arbetsgivare som genar och blundar, som inte ens försöker, som inte ens satt sig in i hur det borde skötas korrekt.

Det kan också tilläggas att en och samma kommun kan skilja enormt ute i verksamheterna i denna fråga. Det som skrämmer mig mest är att det gått så lång tid sedan föreskrifterna började gälla - egentligen sex år, men sedan Arbetsmiljöverkets förtydligande för fyra år sedan borde detta nu fungera friktionsfritt för i alla fall tre år sedan (ett års tid för omställningen kan jag förstå) - men det gör det inte, långt ifrån. Många använder fortfarande privata arbetskläder, tvättar hemma eller de ej korrekta tvättstugorna svämmar över av tvätt och arbetskläder förvaras blandat med privata osv. Många i personalen sprider således ofrivilligt en massa patogener och mikroorganismer. Och med tanke på att vi under dessa år också  har levt med en pandemisk högrisksmitta är det ännu svårare att förstå att man inte har kommit till rätta med det här, att man inte tar detta på allvar. 

 

Orka ett helt arbetsliv

 Allt fler uppger att de inte orkar arbeta fram till pensionen enligt arbetsmiljöverkets senaste rapport "Perspektiv på äldres arbetsmiljö". Rapporten bygger på statistik från Arbetsmiljöundersökning 2019. Statistiken visar att bland sysselsatta i åldern 50-64 år var det 12 procent som bedömde att de inte kommer att kunna arbeta inom yrket fram till den ordinarie pensionsåldern. Bland kvinnor 15% och bland män 11%.  Att vård och omsorgens personal (med 15% som inte tror att de orkar fram till pensionen) ligger i topp i även denna undersökning överraskar föga då vård och omsorgens personal  tyvärr ligger i topp i alla undersökningar som speglar den allt sämre arbetsmiljön. För den har blivit sämre. Människor som jobbat länge i vård och omsorgen kan sorgset uttrycka att yrket har förändrats, att arbetsglädjen har minskat och stressen har ökat.

Ibland funderar jag på om en kanske skulle behöva bygga upp just den här verksamheten från grunden istället för att lappa och laga med silvertejp och låtsas som om det regnar. För vi snackar generella och ihållande arbetsmiljöbrister i vård och omsorgen som påtalas både från personal som i större undersökningar - om och om igen.   

 

Dålig arbetsmiljö i form av negativ stress, otydliga mål och hög arbetsbelastning både vad gäller fysisk och psykiskt arbete påverkar hälsan och ökar risken för att pensionera sig i förtid, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör. Jag kan inget annat än att hålla med henne. 

Personal i dagens och i framtidens vård och omsorg

 

Det finns många arbetsmiljöproblem inom vård och omsorgen. Så många att fler och fler funderar på att sluta – ingen orkar hur mycket som helst. Till slut tar det stop hur mycket en än älskar sitt yrke i grunden. Detta samtidigt som det blir allt svårare för arbetsgivare att rekrytera både utbildad som outbildad personal. Det har blivit till en ond cirkel som hur mycket de än försöker lappa och laga, klippa och klistra obönhörligen kommer att tappa kontrollen totalt om de inte genast tar tag i problemen – men inget händer. Inte på riktigt. 

Fyra av tio hinner inte ens gå på toa idag

  

 Jag vet att det handlar om pengar – det gör det alltid. Det är för dyrt säger de som har makten att förändra. Det finns ingen personal att få tag i säger de och slår urskuldande ut sina händer - inte deras fel. Men att bita sig själv i svansen kommer inte att bli billigare, få fler att vilja stanna eller locka ny personal – tvärtom, och att överutnyttja personalen en redan har med minutstyrning, sämre och sämre schematekniska lösningar, fler och fler arbetsuppgifter som inte tillhör yrket är inte heller det en lösning -tvärtom. Fler och fler blir sjukskrivna, fler vill sluta så fort möjligheterna finns till annat och färre än nu kommer att vilja utbilda sig. Detta samtidigt som vi vet att personalbehovet kommer att öka då fler kommer att behöva vård och omsorg inom en mycket snar framtid.

  Det finns egentligen bara två alternativ på detta problem. Blunda och fortsätter som nu och allt går åt fanders (nej, det kommer inte att komma en god fe och trolla lite med ett litet trollspö så att allt löser sig av sig självt) eller så satsar vi vad det faktiskt kostar. Fixar bra arbetsförhållanden så att vi kan ge en god och säker vård och omsorg till de som behöver det. Svårare än så är det inte.

Ps När jag ”för tusen år sedan” sökte till gymnasiet för att läsa till undersköterska var det en hett eftertraktad linje med många sökande och fulla klasser. Så kan det bli igen om vi bara vill.