Undersköterskans historia går hand i
hand med sjuksköterskans och dessa två yrken är sprungna ur samma
källa. Från nunnorna i kloster och den mytomspunna Florence
Nightingale när yrket var ett kall och det förväntades att man
skulle avstå familj och istället viga sitt liv till omvårdnad om
andra människor till dagens högskoleutbildade Legitimerade sjuksköterskor och den
alldeles nya skyddade yrkestiteln för undersköterskor - även om yrkestiteln undersköterska har hunnit fylla 61 år i år.
.jpg) |
Florence
Nightingale fotad av Henry Hering (1814-1893) - National Portrait Gallery, London |
Sjuksköterskans legitimation kom till
slut 1958 efter flera olika försök att standardisera utbildningen
som kunde vara allt från någon månads praktik till två års teori
och praktik på högre lärosäten, samt att nu fick även människor
från de lägre samhällsklasserna tillgång till yrket (det var
tidigare endast avsett för överklassens döttrar som inte behövde
lön för sitt kall). Efter standardisering av SSK-utbildningen där
alla i hela Sverige fick samma grundutbildning, blev det en skriande
brist på sjuksköterskor då alla som förut jobbat som
sjuksköterskor inte kvalificerade sig till leg.sjuksköterska och
således föll bort så uppfann man redan 1962 en ny titel:
Undersköterska. Denna nya yrkesgrupp skulle lösa personalbristen i
vården var tanken och hon skulle jobba sida vid sida med
sjuksköterskan men ha en lite kortare utbildning.
Nu över 60 år senare så har
äntligen även grundutbildningen till undersköterska
standardiserats och man måste nu ansöka om ett yrkesbevis hos
socialstyrelsen för att få jobba som undersköterska. Samma som för
sjuksköterskan långt tidigare så har utbildningen till undersköterska
varierat storligen fram till och med den 1 Juli 2023 och varierat
både över tid som var i landet man utbildat sig.
Men fortfarande är det en skriande
brist på både undersköterskor och sjuksköterskor – både
grundutbildade som specialistutbildade. Jag har funderat mycket på
varför och kanske är det så att yrkenas historia lever kvar allt
för mycket även hos dagens arbetsgivare – att det skulle vara ett
kall och inte en riktig profession med lön som går att leva på och
arbetstider som går att kombinera med ett familjeliv. Att det nog är
dessa två problem man måste lösa en gång för alla för att
tillräckligt med människor ska vilja utbilda sig och orka arbeta
ett helt arbetsliv med dessa två yrken även i framtiden.
ps här är ett inslag från p4 Värmland där jag tycker att den nya skyddade yrkestiteln för undersköterskor ska löna sig: Skyddad titel för undersköterskor – men inte mer i plånboken