Undersköterskans titel

 

 Sjuksköterskans legitimation kom till 1958 efter flera olika försök att standardisera utbildningen, som innan kunde vara allt från någon månads praktik till två års teori och praktik på högre lärosäten, samt att nu fick även människor från de lägre samhällsklasserna tillgång till yrket - det var tidigare mest avsett för överklassens döttrar som inte behövde lön för sitt kall. Efter standardisering av SSK-utbildningen där alla i hela Sverige skulle ha samma minsta nivå på grundutbildning, blev det en skriande brist på sjuksköterskor då alla som förut jobbat som sjuksköterskor inte kvalificerade sig till leg.sjuksköterska och således föll bort - då uppfann man 1962 en ny yrkestitel: Undersköterska.

 

 

  Denna nya yrkesgrupp skulle lösa personalbristen i vården och tanken var att hon skulle jobba sida vid sida med sjuksköterskan, men ha en lite kortare utbildning. Det har dock aldrig funnits en enhetlig, standardiserad utbildning som per automatik gjort en person till undersköterska (eller för den delen vårdbiträde) – det har däremot funnits flertalet olika förberedande utbildningar av olika kvalitet runt om i landet som även har varierat under tid. Detta innebar i praktiken att de grundläggande kunskapsnivåerna hos anställd personal som genomgått en förberedande utbildning inte alltid varit den samma beroende på när i tid, var i landet och vem som anordnat utbildningen. Kompetensnivån mellan undersköterska och undersköterska har varit gigantisk, kompetensnivån mellan undersköterska och vårdbiträde har varit både hårfin som skyhög och skillnaden mellan vårdbiträde och vårdbiträde kan även den vara enorm. Detta samtidigt som det hela tiden sedan yrkestiteln undersköterska kom till 1962 , helt och hållet har varit upp till arbetsgivaren att anställa någon som USK – även personer helt utan någon som helst utbildning om arbetsgivaren så önskat.

 

 Nu är det sedan 1 Juli 2023 så att även undersköterskans utbildning har standardiserats och det är inte längre upp till arbetsgivaren att bestämma vilken yrkestitel du anställs som utan det behövs intyg från socialstyrelsen att du verkligen har rätt grundutbildning för att få anställas som undersköterska. Övergångsreglerna gäller dock fram till och med 2033, men sedan finns det inga mer undantag.

Lika som när Ssk blev standardiserat kommer alla som nu söker intyget från Socialstyrelsen inte att bli godkända och de kan då välja att plugga upp det som fattas eller fortsätta jobba som vårdbiträde eller någon annan oskyddad yrkestitel som det fortsatt är upp till arbetsgivaren att bestämma krav på eventuell utbildning och kompetens på.

Den sjukdomsalstrande välfärden

 Nu i juni kom rapporten "Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön - Om kommunernas och regionernas kostnader för produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro". En gedigen rapport som tagits fram av fackförbunden Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Sveriges lärare, Vision och Vårdförbundet, och det är i dubbel bemärkelse sjuka siffror som presenteras. 

  

Jag har skrivit om de höga och stigande sjuktalen i välfärden många gånger förut i den här bloggen, men det tål att upprepas ända tills en riktig förändring kommer till stånd - för det är inte bara en ohemul ekonomisk kostnad för samhället (51,4 miljarder kronor bara för år 2023), det är också en djup tragedi för varje enskild individ som drabbas. Arbetsrelaterad ohälsa innebär ett stort mänskligt lidande och många betalar ett högt pris och alldeles för många betalar med sina liv. Arbetsmiljöverket  uppskattar antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av stress till uppemot 800 per år.

 Rapporten lyfter även det ojämställda i att kvinnor i så hög utsträckning blir sjuka av sina jobb i välfärden och att arbetsmarknaden i Sverige är till stor del könsuppdelad - villkoren för kvinnor och män inom offentlig sektor är olika, såväl organisatoriskt, socialt som materiellt. Sedan början av 2010 har det skett en kraftig ökning av stressrelaterad psykisk ohälsa i Sverige - en femdubbling, där kvinnor står för ca 80%. Enligt försäkringskassans egen utsago så beror detta på att kvinnorna är sysselsatta i kontaktyrken med en bristande arbetsmiljö. Så, som jag så många gånger påtalat - vi är inte gnälliga för gnällandets skull! Alla siffror och statistik visar om och om igen att vår arbetsmiljö gör oss sjuka och att det måste till en förändring - och det snarast.

 I rapporten presenteras tre förslag för en friskare välfärd:

Inför sanktionsavgifter för organisatorisk och social arbetsmiljö
De högsta sjuktalen på arbetsmarknaden är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. Därför måste det kosta när arbetsgivare bryter mot föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Välfärdens arbetsmiljö måste bli jämställd
Arbetsmiljö är i högsta grad också en jämställdhetsfråga. Villkoren för kvinnor och män inom offentlig sektor är ofta olika. Skillnaderna i arbetsvillkor leder till att kvinnor i offentlig sektor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. Bristerna behöver synliggöras i organisationerna, komma upp på dagordningen och åtgärdas inom ramarna för en jämställd arbetsgivarpolitik.
Alla arbetsplatser behöver arbeta med friskfaktorerna
Forskning har identifierat friskfaktorer, som ringar in de organisatoriska förutsättningar som visat sig ha en positiv påverkan på arbetsmiljö, produktivitet och sjukfrånvaro. Används dessa friskfaktorer aktivt, systematiskt och långsiktigt på en arbetsplats, finns stor chans att skapa en god arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro. Insatserna behöver följas upp årligen, för att välfärdsyrkena återigen ska kunna bli friskyrken.

 Bara för arbetsgivare runt om i landet att kavla upp ärmarna och ta tag i problemet - alternativet är fortsatt stigande sjukskrivningstal och en förlust av kompetent personal, som det redan idag är en skriande brist på. 

ps Här är en insändare som sätter fingret på problemet. Det är från en sjuksköterska som insjuknat på grund av sin arbetsmiljöbelastning. "Kortare patientbesök, ändringar i schemat och nya arbetsuppgifter utan att några andra arbetsuppgifter tas bort. Jag har försökt, för att hinna sprang jag fortare, tog kortare raster, försökte vara mer effektiv jag vände ut och in på mig själv för att räcka till. Men en dag gick det inte längre, mina krafter tog slut och jag orkade inte springa länge. Jag blev sjuk. Mitt arbete hade gjort mig sjuk, mitt arbete som jag alltid älskat." 

Förändring ett måste om äldreomsorgen ska fungera

 Det blev en insändare i Värmlands Folkblad idag som fick rubriken: Förändring ett måste om äldreomsorgen ska fungera.

 Äldrevården skakar i grunden, det är ständig brist på personal – framförallt utbildad personal.

Arbetsmiljö, löner och arbetstider ”effektiviserade till verksamhetens behov” som det så fint heter, men glömmer att personalen är grunden som hela verksamheten vilar på – ingen personal, ingen verksamhet. Vill man att personal ska stanna och nya tillkomma måste arbetsmiljö, löner och arbetstider personalanpassas så att en stabil grund finns att tillgå i verksamheten. Inte som nu när inget av detta existerar.

Sänkt heltidsmått, högre löner och ob för utbildad personal och tid för alla arbetsuppgifter under en arbetsdag skulle garanterat vända den här negativa trenden.

 Lågavlönad och utarbetad undersköterska

 

ps heja vårdförbundet som så träget slåss för sin medlemmars arbetsvillkor