Det pågår ett litet kulturkrig som jag tycker är lite intressant både som medlem i fackförbundet kommunal och läsare av vår medlemstidning Kommunalarbetaren och som skrivande undersköterska. Att mitt namn nämns i ett debattsvar från reportrarna med redaktörsansvar för kulturen i Kommunalarbetaren gör inte mitt personliga intresse mindre – tvärtom. Ett debattsvar som för övrigt inte Aftonbladet publicerade utan fick publiceras i Kommunalarbetaren istället.
Det hela handlar om kulturens utrymme
och innehåll i fackpressen och började med att Aftonbladets litteraturredaktör Rasmus Landström skrev svidande kritik om att
kulturen i LO-fackförbundens medlemstidningar minskat och riskerar
att avvecklas helt sedan LO:s mediehus tagit över driften av alla
medlemstidningarna. Jag delar hans kritik i den meningen att
”kostnadseffektiviseringar” alltid riskerar att slå fel och i
det här fallet att kulturen riskerar att minskas ner till ett platt
minimum – kultur har aldrig varit högst prioriterat och allra minst
arbetarkulturen. Rasmus Landström ställer också frågan om
vart skrivande arbetare ska vända sig i dag om inte ens deras
förbundstidningar bryr sig, vilket jag tycker är en relevant fråga. LO Mediehus och en massa chefredaktörer och ansvariga utgivare för fackförbundstidningarna svarar att "Vi ska inte leva kvar i det dammiga 70-talet" och att kulturjournalistiken visst går i takt med vad läsarna vill ha.
ps. Superkul att Årets mest lästa kulturtext i Kommunalarbetaren (digitalt) var intervjun med mig och min bok ”Äldreboendet Solrosen”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar