Förväntningarna var höga från många med mig - till och med skyhöga. En undersköterska som sommarpratare i p1 - Äntligen! Vårat fackförbund Kommunal har många gånger påtalat denna brist och till och med kommit med egna förslag : 77 kommunalare som skulle kunna sommarprata och gjort försök med egna radiosändningar: Prat från verkligheten. Men den här gången blev det så äntligen på riktigt. Anna, en helt vanlig undersköterska skulle den 9 Juli få äntra riksradion i sisådär en och en halv timme.
Här om dagen plingade det till i mobilen - ett mejl och inte vilket mejl som helst. Det var från Stipendierådet vid Sveriges författarfond som meddelade att de den 2 juni 2025 beslutat att tilldela mig ett arbetsstipendium på 70 000 kr. Det är stort - så pass stort att det är svårt att ta in att det är på riktigt. Det betyder ju att jag, den skrivande undersköterskan från Värmlandsskogarna är något som stipendierådet vid Sveriges författarfond tror på och vill stötta - stort! Jag är så oerhört tacksam!
Jag vet att det finns människor som tjänar 70 000 kr eller mer i månaden - år ut och år in. De kanske inte kan förstå vilken ekonomisk lättnad en sådan här summa ger mig - för det gör det verkligen! Det gör att jag kan andas lugnt ett bra tag fram över.
Arbetsmiljöverket meddelar att de inleder en tillsynsinsats inom hemtjänsten mellan maj 2025 - maj 2026. Detta då hemtjänsten anmäler dubbelt så många arbetsolyckor och arbetssjukdomar jämfört med alla andra branscher i Sverige. Malin Cato, arbetsmiljöinspektör och projektledare vid arbetsmiljöverket säger att "Samhället måste värna dem som ska vårda oss." Vilket är helt sant.
På sin hemsida skriver arbetsmiljöverket följande:
I en arbetsmiljöundersökning som arbetsmiljöverket publicerade den 2 april i år framkom också följande för hemtjänstpersonalen:
Vi får hoppas att inspektionen kommer att leda till ett förändringsarbete som vänder den här trenden. Att Hemtjänsten som i grund och botten är ett oerhört givande och viktigt arbete får den arbetsmiljö den förtjänar - vilket då också innebär att den får den budget som den på riktigt behöver. Allt för länge har det sparats in på Hemtjänsten, eller "effektiviserats " som det heter på politikerspråk. Detta har då tyvärr resulterat i att personalens hälsa obönhörligen har fått stryka på foten.
Ps Den omtalade dokumentärfilmen Det omätbara av regissören Nils Petter Löfstedt ligger just nu i nedkortad version på SVT-play.
Så länge procentsatsen inte är högre än märket för de kvinnodominerade yrkena så fortsätter gapet mellan kvinnor om mäns löner inom LO att öka. De mansdominerade Metallarna får en större ökning i kronor och ören då de redan innan tjänade mer och de kvinnodominerade Kommunalarna får som vanligt mindre - mycket mindre i kronor och ören.
Här kan du läsa om avtal 2025 klart i Kommunalarbetaren/Arbetet
Här kan du läsa en bra ledare av Susanne Sjöstedt i Värmlands folkblad i ämnet.
Nyligen publicerade Kommunalarbetaren ett reportage om hur anställda på ett demensboende i Ängelholm blir sjuka av sitt arbete. Hjärtklappning, högt blodtryck, magsår och panikångestattacker är några av de problem som nämns. Klassiska symptom som ofta kommer sig av för hög arbetsbelastning och för lite återhämtning.
Svaret från arbetsgivaren är tyvärr även det en klassiker som nog många känner igen från andra arbetsplatser runt om i landet - att de är tvungna att ha så här dåliga scheman och hutlöst långa arbetspass för att de anställda ska kunna jobba heltid. En annan klassiker som inte nämns i just det här reportaget är den så kallade dygnsvilan som det också gärna skylls på när det kommer till dåliga scheman och långa arbetspass.
Heltidsresan och rätt till vila mellan två arbetspass är ju egentligen inte orsaken till den sjukdomsalstrande vård och omsorgen, utan orsaken är som alltid att arbetsgivare envetet lägger ut scheman på en allt för slimmad personalstyrka - det finns det hur mycket forskning som helst på och detta vet arbetsgivare om. Men att anställa fler, som man ju borde göra, istället för att överutnyttja de man redan har är det nästan ingen som gör, för då spricker den lagda budgeten. Frågan som jag då ställer mig är - tjänar man i slutändan verkligen pengar på att göra personalen sjuk än att inte anställa fler? Och sist men inte minst, är det verkligen etiskt och moraliskt rätt och riktigt att offra personalens liv och hälsa för att slippa höja bemanningen?
Ps I decembernumret av tidskriften KLASS och i årets första nummer av tidskriften Palliativ vård publicerades dikter ur min diktsamling "Dikter från Hemtjänsten". Så himla kul!
För några dagar sedan kom Socialstyrelsen med en ny rapport: Personalen i äldreomsorgen -Statistik och resultat från forskning och tillsyn, med statistik och uppgifter från Försäkringskassan, Statistikmyndigheten SCB och Myndigheten för vård och omsorgsanalys om arbetsförhållanden och villkor inom äldreomsorgen.
Det är egentligen inga nyheter som presenteras, utan det är samma gamla skåpmat som presenterats om och om igen under årens lopp. Problemen som finns i äldreomsorgen är inga nyheter och ingen politiker eller tjänstepersoner, vare sig på kommunal, regional eller riksnivå kommer förvånat att ramla av stolen och säga "Detta hade vi ingen aning om", om denna nya rapport. Detta även om varje kommun med aktning mer än gärna säger att just de har en rosenskimrande god äldreomsorg, så vet de innerst inne att riktigt så är det inte - även om de mer än gärna skulle vilja det. De vet att de bara kan tanka äldreomsorgen med futtiga 2 dl bensin samtidigt som de blundar och hoppas att äldreomsorgens personal ska kunna köra 20 000 mil på den tanken. Personal försöker - för vårdtagarnas skull och dukar själva under, både första linjens chefer som sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Diskrepansen mellan krav och resurser är fortsatt för stora och ökande och just nu finns ingen riktig förändring i sikte.
Sabina Orstam, avdelningschef på Socialstyrelsen och Christine Tell, Enhetschef på Socialstyrelsen skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle den 9 januari 2025 att Socialstyrelsen tillsammans med nio andra myndigheter, arbetsgivare och fackförbund redan för 20 år sedan, i stort sett påtalade samma problem, då som nu och att någon förändring egentligen inte har skett – mer än att det snarare har gått åt det sämre hållet. Vidare säger de att äldreomsorgens problem måste prioriteras och åtgärder för förändring måste vidtas.
Äldreminister Anna Tenje (M) säger som svar i Dagens Samhälle den 10 januari att "Det är oacceptabelt" och att hon nu vill se krafttag från kommunerna. Hon lägger alltså hela ansvaret på kommunerna fastän det är hon som just nu bär huvudansvaret. Om inte äldreministern förstår sitt ansvar i detta så är jag rädd för att vi om 20 år till inte kommer att ha någon äldreomsorg alls. För det finns ingen kommun där ute i landet, vilket partistyre det än må vara som inte har försökt - det går helt enkelt inte med dagens förutsättningar, utan idag är det bemanning efter budget, inte efter behov som gäller ute i kommunerna. Visst finns det bättre som sämre exempel runt om i landet, men i det stora hela, vilket även denna rapport försöker belysa, så är vi på väg helt åt fanders om inte en förändring sker inom en mycket snar framtid.
ps tips på insändare i Värmlands Folkblad: Äldrevården kräver utbildad personal och
Och en bra ledare i Dala-Demokraten: Finns det bara svikare i politiken?
