Arbetsmiljöverket inleder en tillsynsinsats inom hemtjänsten

 Arbetsmiljöverket meddelar att de inleder en tillsynsinsats inom hemtjänsten mellan maj 2025 - maj 2026. Detta då hemtjänsten anmäler dubbelt så många arbetsolyckor och arbetssjukdomar jämfört med alla andra branscher i Sverige. Malin Cato, arbetsmiljöinspektör och projektledare vid arbetsmiljöverket säger att "Samhället måste värna dem som ska vårda oss." Vilket är helt sant. 

 

På sin hemsida skriver arbetsmiljöverket följande:

• Cirka 82 procent av personalen inom hemtjänsten är kvinnor. Brister i arbetsmiljön ligger bakom att arbete i kontaktyrken och inom den kvinnodominerade välfärdssektorn sedan lång tid tillbaka är starka riskfaktorer för stressrelaterad psykisk ohälsa.
• Kvinnor på arbetsmarknaden i stort har en mer än fördubblad risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
• Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har stor betydelse för sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser och är en viktig påverkbar faktor för att förebygga sjukfrånvaro i arbetslivet. Risken för längre sjukfall är högre i yrken med en obalans mellan krav och resurser. 

 

I en arbetsmiljöundersökning som arbetsmiljöverket publicerade den 2 april i år framkom också följande för hemtjänstpersonalen: 

• Jag har sällan eller aldrig möjlighet till återhämtning vid behov under arbetsdagen genom raster och pauser: 51 procent 
  
• Jag kommer troligtvis inte kunna arbeta fram till önskad pensionsålder: 55 procent
  
• Jag kommer på grund av arbetstider troligtvis inte kunna arbeta fram till pensionsåldern för mitt yrke: 56 procent
  
• Jag har arbetat ensam och riskerat att hamna i otrygga eller hotfulla situationer minst en gång det senaste 12 månaderna: 45 procent
  
• Jag har ett mycket eller ganska psykiskt ansträngande arbete: 80 procent
  
• Jag kommer dagligen i nära kontakt med svårt sjuka eller människor med allvarliga problem: 65 procent
  
• Min närmaste chef har 20 eller fler underställda: 65 procent
  
• Jag har utsatts för våld eller hot i arbetet: 41 procent
  
• Jag har en till några gånger under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot i arbetet: 27 procent
  
• Jag har arbetat trots sjukdom för att jag inte har råd att vara sjuk: 52 procent
• Jag har arbetat obekväm arbetstid minst några gånger i månaden: 74 procent 

 
 Vi får hoppas att inspektionen kommer att leda till ett förändringsarbete som vänder den här trenden. Att Hemtjänsten som i grund och botten är ett oerhört givande och viktigt arbete får den arbetsmiljö den förtjänar - vilket då också innebär att den får den budget som den på riktigt behöver. Allt för länge har det sparats in på Hemtjänsten, eller "effektiviserats " som det heter på politikerspråk. Detta har då tyvärr resulterat i att personalens hälsa obönhörligen har fått stryka på foten.  

Ps Den omtalade dokumentärfilmen Det omätbara av regissören Nils Petter Löfstedt ligger just nu i nedkortad version på SVT-play.
 

Avtal 2025 och det ojämställda märket

 

 Så länge procentsatsen inte är högre än märket för de kvinnodominerade yrkena så fortsätter gapet mellan kvinnor om mäns löner inom LO att öka. De mansdominerade Metallarna får en större ökning i kronor och ören då de redan innan tjänade mer och de kvinnodominerade Kommunalarna får som vanligt mindre - mycket mindre i kronor och ören.

 

Här kan du läsa om avtal 2025 klart i Kommunalarbetaren/Arbetet 

Här kan du läsa en bra ledare av Susanne Sjöstedt i Värmlands folkblad i ämnet.  

 

 

 

 

 

 

Hjärtklappning, högt blodtryck, magsår och panikångestattacker - eller högre personaltäthet?

 Nyligen publicerade Kommunalarbetaren ett reportage om hur anställda på ett demensboende i Ängelholm blir sjuka av sitt arbete. Hjärtklappning, högt blodtryck, magsår och panikångestattacker är några av de problem som nämns. Klassiska symptom som ofta kommer sig av för hög arbetsbelastning och för lite återhämtning. 

 Svaret från arbetsgivaren är tyvärr även det en klassiker som nog många känner igen från andra arbetsplatser runt om i landet - att de är tvungna att ha så här dåliga scheman och hutlöst långa arbetspass för att de anställda ska kunna jobba heltid. En annan klassiker som inte nämns i just det här reportaget är den så kallade dygnsvilan som det också gärna skylls på när det kommer till dåliga scheman och långa arbetspass. 

 Heltidsresan och rätt till vila mellan två arbetspass är ju egentligen inte orsaken till den sjukdomsalstrande vård och omsorgen, utan orsaken är som alltid att arbetsgivare envetet lägger ut scheman på en allt för slimmad personalstyrka - det finns det hur mycket forskning som helst på och detta vet arbetsgivare om. Men att anställa fler, som man ju borde göra, istället för att överutnyttja de man redan har är det nästan ingen som gör, för då spricker den lagda budgeten. Frågan som jag då ställer mig är - tjänar man i slutändan verkligen pengar på att göra personalen sjuk än att inte anställa fler? Och sist men inte minst, är det verkligen etiskt och moraliskt rätt och riktigt att offra personalens liv och hälsa för att slippa höja bemanningen? 

 

 Ps I decembernumret av tidskriften KLASS och i årets första nummer av tidskriften Palliativ vård publicerades dikter ur min diktsamling "Dikter från Hemtjänsten". Så himla kul!  

 

 

 

Socialstyrelsens rapport - det är sämre än för 20 år sedan

 För några dagar sedan kom Socialstyrelsen med en ny rapport: Personalen i äldreomsorgen -Statistik och resultat från forskning och tillsyn, med statistik och uppgifter från Försäkringskassan, Statistikmyndigheten SCB och Myndigheten för vård och omsorgsanalys om arbetsförhållanden och villkor inom äldreomsorgen.

 Det är egentligen inga nyheter som presenteras, utan det är samma gamla skåpmat som presenterats om och om igen under årens lopp. Problemen som finns i äldreomsorgen är inga nyheter och ingen politiker eller tjänstepersoner, vare sig på kommunal, regional eller riksnivå kommer förvånat att ramla av stolen och säga "Detta hade vi ingen aning om", om denna nya rapport. Detta även om varje kommun med aktning mer än gärna säger att just de har en rosenskimrande god äldreomsorg, så vet de innerst inne att riktigt så är det inte - även om de mer än gärna skulle vilja det. De vet att de bara kan tanka äldreomsorgen med futtiga 2 dl bensin samtidigt som de blundar och hoppas att äldreomsorgens personal ska kunna köra 20 000 mil på den tanken. Personal försöker - för vårdtagarnas skull och dukar själva under, både första linjens chefer som sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Diskrepansen mellan krav och resurser är fortsatt för stora och ökande och just nu finns ingen riktig förändring i sikte. 

 

 

 Sabina Orstam, avdelningschef på Socialstyrelsen och Christine Tell, Enhetschef på Socialstyrelsen skriver i en debattartikel i  Dagens Samhälle den 9 januari 2025 att Socialstyrelsen tillsammans med nio andra myndigheter, arbetsgivare och fackförbund redan för 20 år sedan, i stort sett påtalade samma problem, då som nu och att någon förändring egentligen inte har skett – mer än att det snarare har gått åt det sämre hållet. Vidare säger de att äldreomsorgens problem måste prioriteras och åtgärder för förändring måste vidtas.  

 Äldreminister Anna Tenje (M) säger som svar i Dagens Samhälle den 10 januari att "Det är oacceptabelt" och att hon nu vill se krafttag från kommunerna. Hon lägger alltså hela ansvaret på kommunerna fastän det är hon som just nu bär huvudansvaret. Om inte äldreministern förstår sitt ansvar i detta så är jag rädd för att vi om 20 år till inte kommer att ha någon äldreomsorg alls. För det finns ingen kommun där ute i landet, vilket partistyre det än må vara som inte har försökt - det går helt enkelt inte med dagens förutsättningar, utan idag är det bemanning efter budget, inte efter behov som gäller ute i kommunerna. Visst finns det bättre som sämre exempel runt om i landet, men i det stora hela, vilket även denna rapport försöker belysa, så är vi på väg helt åt fanders om inte en förändring sker inom en mycket snar framtid.   

ps tips på insändare i Värmlands Folkblad: Äldrevården kräver utbildad personal och

Äldreomsorgens brister mörkas

Och en bra ledare i  Dala-Demokraten: Finns det bara svikare i politiken?

Äldreomsorgen - kommunernas budgetregulator

Jag läste häromdagen Jörgen Rubenssons Debattinlägg i Aftonbladet. Jörgen Danielsson är tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, samt expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Hans debattinlägg ger kommunernas äldreomsorg en rejäl känga där han ifrågasätter om äldreomsorgen fortsättningsvis ens bör ligga på kommunernas bord. Att det borde föras över till region och staten istället. 

 En liten mening i debattinlägget gick rätt in i mitt undersköterskehjärta: "Äldreomsorgen har i decennier varit kommunernas budgetregulator enligt principen bemanning efter budget, inte efter behov."  Tyvärr tror jag att han har rätt. Så ser det tyvärr ut på många ställen runt om i Sverige. Men frågan är om det skulle bli bättre om regionerna och staten tog över?  Skulle vi då per automatik få värdigare arbetsvillkor så att vi kunde ge en värdigare vård och omsorg om regionen och/eller staten tog över?  Kanske. Men vad är det som säger att inte även de skulle använda sig av principen bemanning efter budget och inte efter behov?

 

  

Män dör PÅ jobbet och kvinnor AV jobbet

 Jag jobbade i hemtjänsten nu i helgen och hörde bara små fragment av Ekots lördagsintervju med jämställdhetsministern och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L). En bit in i intervjun så pratade de om arbetsplatsolyckor och att män dör PÅ jobbet och kvinnor AV jobbet. Detta faktum och skillnad har jag skrivit om förut och går exempelvis att läsa här. 

 I likhet med mig önskade Paulina Brandberg att den mediala lampan också skulle lysa på alla de hundratals arbetsrelaterade dödsfallen som sker i det fördolda varje år. De som sker på grund AV jobbet i framförallt de kvinnodominerade yrkena, där ohälsosam stress på grund av för höga krav och alldeles för lite resurser. Dessa dödsfall är inte bara okända för den stora massan, de är även hundratals fler än de dödsfallen som idag får stora rubriker i media. 

 

 

 Jag vänder mig inte mot att de plötsliga arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång får ett stort medialt utrymme - absolut inte! Men ALLA arbetsrelaterade dödsfall, sjukdomar och skador är lika hemska och onödiga i ett modernt samhälle. Att båda ökar är även det en fråga som inte borde sopas under mattan, utan borde lyftas varje dag tills vi får till en förändring. Orsakerna är välkända sedan länge, så det borde egentligen inte vara ett problem att vända trenden.

Detta är såklart även en jämställdhetsfråga, även om kvinnor i mansdominerade yrken har en lika stor risk för plötslig olycka och död på jobbet som männen, och män i kvinnodominerade yrken har en lika stor risk att dö för tidigt på grund av ohälsosam stress på jobbet som kvinnorna.    

 

Blev också ett debattinlägg i kommunalarbetaren i ämnet som fick rubriken:  Kvinnors arbetsmiljö dödar – men ingen bryr sig

Läkarstudenter som undersköterskor?

 Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig vid Tankesmedjan Timbro, skriver i ett debattinlägg den 20/7 i NWT att hon tycker att läkarstudenter ska få jobba som undersköterskor, att läkarstudenternas kompetens går utöver undersköterskans och att studenterna därmed borde bli kvalificerade per automatik och att de då skulle kunna lösa sommarens brist på undersköterskor.

För det första så har socialstyrelsen redan noggrant betat av den frågan innan det blev klart med kriterierna för den skyddade titeln Undersköterska. Så Lovisa Laneryd verkar vara en dåligt insatt "välfärdsansvarig" om varför det inte blev så att just läkarstudenter skulle kunna jobba som undersköterskor. 

För det andra så står inte bristen på undersköterskor och faller på att just läkarstudenterna inte kvalificerar sig till att jobba som undersköterskor - det handlar om helt andra saker som stressig och sjukdomsalstrande arbetsmiljö och dåliga löner. Men det borde hon som "välfärdsansvarig" på Timbro redan veta. Eller vet hon inte om det? I så fall är det dags att läsa på.

Här kan ni läsa min replik till hennes debattinlägg i NWT: Replik: Undersköterska är ett annat yrke än läkarens