Riskfasen - New Public Management - KEDS

Den största orsaken till långtidssjukskrivningar i dag och de senaste 20 åren inom skola, vård och omsorg är i den sjukdom som idag går under namnet Utmattningssyndrom - förkortat UMS och har diagnoskoden F43.8A. Vid insjuknandet störtdyker kortisolnivåerna efter att ha legat på max en längre tid och den känsla av urlakning som är så välbekant hos de som drabbats av utmattningssyndrom infinner sig. Vid insjuknandet som inte allt för sällan är som att krascha rätt in i väggen – det tar totalstopp och man kan svimma, få hjärtklappning, yrsel, problem att hitta eller få fram rätt ord o.s.v.  Det som har hänt är att den fysiologiska funktionen i hjärnans kommunikationssystem är förändrat, vilket visar sig i att cortex och hippocampus i hjärnan har minskat/krymt och att amygdala i hjärnan har svullnat upp på grund av långvarig stress. Detta påverkar oss på många olika vis och ger patienterna ett flertal fysiska, psykiska och kognitiva problem. Man kan även i blodet se förhöjda värden av mikropartiklar (det som blir över när celler faller sönder) från nedbrutna astrocyter från hjärnan hos UMS-patienter.

Hjärnskadorna är som tur är inte bestående utan är till stor del reversibla – men det tar tid (i genomsnitt 2-3 år), så har man insjuknat så är återhämtningsfasen av största vikt för att kunna bli återställd. Innovativa behandlingsformer har provats genom åren (även i nutid som exempelvis qigong, mindfulness och skogsbad) – men lika lite som det går att skynda på ett benbrott så går det inte att skynda på hjärnans läkningsprocess. Det man däremot kan göra för patienten är att stötta och behandla vissa symtom och göra återhämtningsfasen så lindrig som möjligt. 

Utmattningssyndrom är inte en ny sjukdom som plötsligt uppstått (även om den har ökat markant) man har haft kännedom om den även historiskt - även om den under tidens gång bytt namn ett flertalet gånger - överansträngning, neurasteni, stress, utmattningsdepression för att nämna några - och att man inte alltid förstått hur och varför den uppstått. Vid 1860- talet trodde man tiil exempel att det kunde bero på den nya tekniken som telegrafen, ångtågen osv. Vilket en del även idag vill använda sig av som förklaring fast då mobiltelefoner och datorer m.m

Idag har vi goda kunskaper varför sjukdomen uppstår - Utmattningssyndrom uppkommer efter  långvarig stress utan tillräcklig återhämtning - och hur man förebygger den genom att få tillräcklig återhämtning efter alla slags stressorer – men man använder tyvärr dessa kunskapen mycket dåligt, vilket resulterar i fortsatt ökning av antalet nya patienter - framförallt inom skola, vård och omsorg som sticker ut markant i statistiken. Redan 2002 kom det en statliga utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet som tydligt visade att grundproblemet till den ökade sjukfrånvaron var på grund av nedskärningen av resurserna i den offentliga sektorn. Det som hade hänt var införandet av New Public Management som är ett samlingsbegrepp för reformer av den offentliga sektorns organisation och styrning som använder metoder från det privata näringslivet i syfte att öka effektiviteten. Men när privata företag effektiviserar så handlar det ofta om nya maskiner och system som kräver färre anställda. När en skola, ett sjukhus eller ett äldreboende effektiviserar så betyder det oftast bara färre händer på golvet som ska göra samma jobb som förut gjordes av fler. I realiteten så har NPM blivit en effektivisering på bekostnad av personalens hälsa som också tydligt syns i sjukstatistiken.

Jag skulle önska att man riktade in sig på tiden som är innan man "kraschar". Fångar man upp människor innan - när de är i riskfasen så skulle mycket vara vunnet. Vi skulle kunna minska sjukskrivningarna och den enskildes lidande enormt!

Idag finns medarbetarundersökningar på många arbetsplatser som tyvärr inte ställer de frågorna som skulle kunna fånga upp hur arbetsmiljön ser ut i förhållandet till om arbetsplatsen i sin helhet eller enskilda individer är i riskfasen. Om medarbetare minst en gång om året fick genomföra ett KEDS-test så skulle man fortare kunna göra något åt arbetsmiljön och/eller den enskildes situation. KEDS står för Karolinska Exhaustion Disorder Scale och är framtaget för att se om man ligger i risk eller redan har hamnat i utmattning. Som resultat på testet får man ett tal mellan 0 och 54. Poäng över 18 riskerar man att drabbas av utmattningssyndrom och bör då se över sin arbetssituation - för det är aldrig värt att hamna i en utmattning. Aldrig någonsin!

Själv fick jag 28 poäng 10 månader efter att jag kraschat. Och då vill jag påpeka att jag är ruskigt mycket friskare i dag än för 10 månader sedan. 

                                                         Gör Keds-testet här