onsdag 2 november 2022

Hur man kapar kostnaderna för sjukfrånvaro och sjuknärvaro

En efter en faller vi i utmattningens brutala klor. En efter en försöker vi komma tillbaka. Att det är ett personligt lidande som är helt i onödan kan nog de flesta skriva under på, ändå får det fortgå år efter år och tyvärr är det ingen förbättring i siktet - nya insjuknar hela tiden i en aldrig sinande ström. 

Haltande och inte riktigt som förut kommer vi så småningom tillbaka - även om vissa trillar dit igen om man kommer tillbaka till samma sjuka arbetsmiljö som innan och en del har oturen att aldrig kunna komma tillbaka till jobb eller en aktiv fritid - någonsin. En jävla skitsjukdom helt enkelt som det samlade kunskapsläget om vad som orsakar insjuknandet och hur man förebygger är goda, men hur vi ska behandla vet vi mycket lite om - man provar sig fortfarande fram. Tiden att läka tar hur som en evinnerlig tid, många långa år till och med och det kostar förutom det personliga lidandet för den drabbade även en helt ohemul massa pengar för både den sjuke, samhället som för arbetsgivaren. 

Nu om inte förr borde en och annan arbetsgivare vakna till liv, för kunskap om kostnaderna för sjukfrånvaro och sjuknärvaro skulle kunna öka intresset för att arbeta mer med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder på riktigt och inte bara på pappret.

Förlopp från sjuknärvaro till sjukfrånvaro och åter
till sjuknärvaro från rapporten "
Arbetsgivares kostnader, åtgärder och
anpassningar för sjuknärvarande och
sjukfrånvarande medarbetare" från Linköping universitet

När någon blir sjukskriven för utmattningssyndrom så har man oftast en tid innan där man har en sjuknärvaro - innan man kraschar totalt. Redan här har arbetsgivaren en kostnad då den sjuknärvarande  inte orkar prestera som innan. Sedan kommer en tid (oftast flera månader/år) av helt bortfall när en eller flera ersättare måste läras upp. Efter det kommer återgång till arbete med ännu en tid (månader/ år) av sjuknärvaro -  till och med för all framtid en viss form av sjuknärvaro och en stor risk för återinsjuknande. 

Att finna siffror för vad det här kostar för arbetsgivaren är svårt - om inte helt omöjligt då det finns så många olika kostnader som ligger på vitt skilda ställen i organisationen. Men om man leker med tanken att man använde de här hundratusentals kronorna som det minst handlar om per insjuknad (då är inte samhällets eller de personliga kostnaden medräknade) så skulle man med lätthet kunna använda dem till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen istället. Det skulle till och med kunna bli ett sätt att långsiktigt och hållbart spara pengar - en riktig effektivisering med andra ord! Vilken arbetsgivare skulle tacka nej till det?   


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar