Den typiska personen som är långtidssjukskriven på grund av en psykisk diagnos är en kvinna i
50-årsåldern som arbetar som undersköterska inom kommun och
region. Hon är sjukskriven på grund av reaktion på svår stress - där diagnoser som utmattningssyndrom, ångest och depression är vanliga.
Enligt Lisa Björk, forskare inom arbetsmiljö och psykisk hälsa vid
Institutet för stressmedicin inom Västra Götalandsregionen är det
framför allt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på
arbetsplatsen som påverkar de här sjukdomstillstånden.
Att ingen ska inte behöva bli sjuk på
grund av en ohälsosam arbetsbelastning kan tyckas vara en
självklarhet i Sverige anno 2019. Men på de kvinnodominerade
arbetsplatserna är förutsättningarna fortfarande sämre, riskerna för ohälsa
större och sannolikheten är även högre att man slutar till följd av
ohälsa.
Alltför hög fysisk och emotionell belastning på kvinnodominerade arbetsplatser som i exempelvis äldreomsorgen och förskolor är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män lika mycket om de befinner sig på samma arbetsplats. Det är alltså inte en fråga om kön – om man är en kvinna eller man - utan om vilken belastning man utsätts för på arbetsplatsen. Är kraven övermäktiga, stressen långvarig och utan ordentlig möjlighet till återhämtning, sliter det både fysiskt som psykiskt - oavsett om det är en kvinna eller en man.
Alltför hög fysisk och emotionell belastning på kvinnodominerade arbetsplatser som i exempelvis äldreomsorgen och förskolor är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män lika mycket om de befinner sig på samma arbetsplats. Det är alltså inte en fråga om kön – om man är en kvinna eller man - utan om vilken belastning man utsätts för på arbetsplatsen. Är kraven övermäktiga, stressen långvarig och utan ordentlig möjlighet till återhämtning, sliter det både fysiskt som psykiskt - oavsett om det är en kvinna eller en man.
Svenska arbetsplatser är ofta bra på att uppmärksamma fysiska risker men måste bli bättre på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inse att den är minst lika viktig som den fysiska. Idag har man tyvärr inte alltid med det som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. På uppdrag av Arbetsmiljöverket har man beräknat hur många liv som förkortas av vissa riskfaktorer i arbetsmiljön varje år. Det visar att riskfaktorer som stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera. Så det är inte en liten struntfråga utan människors liv som står på spel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar