Välfärd eller "ovälfärd"

Ligger verkligheten i paritet med ambitionerna? Alla politiska partier säger sig vilja se en bra äldreomsorg samtidigt som arbetsvillkoren inom svensk äldreomsorg försämrats under senare år och är nu på flera punkter sämre i Sverige än i våra nordiska grannländer. Detta framgår tydligt i bland annat Studien Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? (Szebehely, Stranz & Strandell 2017) Resurserna har stramats åt, äldreboendena blivit färre, de äldre fler och är mer vårdberoende. Samantaget har detta lett till en tyngre arbetsbörda under större tidspress

Nästan hälften av all personalen inom äldreomsorgen överväger idag att sluta – man orkar inte mer av olika anledningar. Arbetstiderna, känsla av otillräcklighet gentemot omsorgstagarnas behov, stressigt och otydliga krav är några. Samtidigt som många funderar på att sluta så är rekryteringsbehovet lika stort som invånarantalet i en större Svensk stad eller som tio mindre Svenska kommuner tillsammans – ca 136 000 nya undersköterskor och vårdbiträden behöver anställas fram till år 2026. 

Välfärden som helhet sysselsätter idag ungefär en fjärdedel av alla de som jobbar men skulle behöva lite mer än hälften av ökningen av gruppen i arbetsför ålder. Över en halv miljon personer behöver rekryteras till välfärdssektorn fram till 2026. 

I den svenska äldreomsorgen använder sig nästan 70% av kommunerna sig av delade turer till sin personal och ungefär 50% av personalen i sveriges äldreomsorg har delade turer på sina scheman. I övriga norden är delade turer mycket mer sällsynt - till näst intill obefintlig. Delade turer använder man sig av endast för att det är resurseffektivt – det är billigare för arbetsgivaren att låta färre anställda täcka verksamhetens behov än att anställa fler. En delad tur är när man arbetar två arbetspass samma dag – exempelvis 7:00 – 14:00 & 16:00 – 22:00 men det finns ett otaligt antal olika varianter. Samtidigt är det inte ovanligt att man har jobbat kväll innan en delad tur och/eller börja igen på morgonen efter en delad tur eftersom mer än hälften av alla i äldreomsorgen jobbar skift - både dag och kväll omvartannat, både vardag och helg. Nattvilan kan då bli så kort som nio timmar. På vissa arbetsplatser har man även dag, kväll och natt omvartannat istället för att ha särskild nattpersonal. Detta kan jämföras med att man i exempelvis Danmark till 90 procent arbetar antingen dag eller kväll vilket man vet ger en bättre dyngsrytm och bättre återhämtning för personal, samt är lättare att kombinera med ett socialt liv och familj. 

Tusentals platser på äldreboenden (SÄBO särskilt boende) har försvunnit - så fler äldre och sjuka bor kvar hemma med hemtjänst/hemsjukvård istället. Antalet brukare/patienter som en anställd inom hemtjänst/hemsjukvård i Sverige besöker under en arbetsdag har ökat – färre anställda ska ”producera” mer vård och omsorg under mindre tid. Patientsäkerheten, tryggheten och kontinuiteten i vården och omsorgen har där med minskat.när allt fler äldre med mer komplexa behov av vård och omsorg ska hinnas med under en arbetsdag. Ibland uppmärksammas näst intill omöjliga arbetssituationer eller hemska missförhållanden i media vilket de flesta såklart förfäras och förfasas över  - och som alltid bör ses som ett stort samhälleligt misslyckande. Självklart finns det även bra exempel där det fungerar bättre än på andra ställen, men på det stora hela så är det ännu ingen riktig förbättring i sikte.

Szebehely, Stranz och Strandell har inte bara rätt i att det i det stora hela råder en diskrepans i vad man säger sig vilja och hur den ser ut. Marta Szebehely som är professor i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet har även rätt i att det ofrånkomligen krävs mer resurser. Vill vi att den del av vår sociala infrastruktur som äldreomsorgen tillhör ska kunna fungera så bra som de flesta säger sig vilja - både nu och i framtiden när äldre med ett vård och omsorgsbehov beräknas bli ännu fler så måste det till mer resurser vare sig vi vill det eller inte. Alternativet till mer resurser är obönhörligen en ännu mer skev verklighet mot den vi säger oss vilja ha.