lördag 16 december 2023

Arbetsplatsolyckor och arbetsplatsrelaterade dödsfall

 Ingen har väl kunnat undgå att läsa om de tragiska arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång i nyheterna de senaste dagarna. År 2023 som tyvärr blivit ett tragiskt trendbrott från tidigare sjunkande dödsfall till ett rekordår i antal dödliga arbetsplatsolyckor - i skrivande stund 61 stycken. Det är utan att överdriva 61 för många dödsfall.

 Dödsolyckor på jobbet är oacceptabla, de är plötsliga och dramatiska och får ofta stor medial uppmärksamhet. Men i skymundan av dessa plötsliga olyckor dör åtskilligt fler människor i förtid, av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. När en undersköterska dör efter en tids sjukdom orsakad av låg kontroll över arbetsuppgifter i kombination med hög stressig arbetsbelastning så är det inget vi kan läsa om i de stora tidningarna, eller att höga politiker går ut i media och beklagar dödsfallen. Ändå sker de - de tysta arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång. För varje år dör cirka 3000 personer i förtid av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer. Bara av jobbstress dör drygt 700 personer varje år och forskarna räknar med att fler och fler riskerar att dö av jobbstress i framtiden. Ny forskning visar även på att var 20:e fall av självmord har samband med arbetsrelaterad mobbning. 

 

  I de allra flesta fall så går dessa dödsfall att minska drastiskt då de flesta riskfaktorerna är mer än välkända. Men förändringsarbetet går långsamt - alldeles för långsamt då förändringarna som behöver till är en kostnadsfråga. Så tyvärr kommer tusen och åter tusen människor att få sätta livet till på grund av att de går till jobbet. Och allt detta i nutid och enkom på grund av de ständiga effektiviseringskraven. Skrämmande och fullständigt oacceptabelt!

ps. En rebellisk rektor på Hansåkerskolan i Stugun, Ragunda kommun följde skollagen och överskred därmed budget. Kommunen tillrättavisade henne, gav henne en erinran och krävde att hon måste hålla sig till budgeten. Men nu ger en skoljurist henne rätt när hon följer skollagen och ger elever det stöd de behöver trots att det spräcker Ragunda kommuns sparbudget. Heja rektor Malin Rimmö som vågar stå på elevernas sida även om det spräcker helt orimliga sparkrav och bevisade att skollagen står ingen över - inte ens Ragunda kommunstyrelse. Önskar fler chefer hade samma krut som Malin Rimmö när orimliga sparkrav läggs på de olika verksamheterna ute i kommunerna.    

torsdag 30 november 2023

Den sovande människan - hjärnan behöver sortera, städas, tvättas och repareras

  En tredjedel av våra liv sover vi - eller borde sova. Forskning visar att den moderna människan sover flera timmar mindre än våra förfäder, samtidigt som vi i vår effektiviseringsiver utsätts för allt mer skadlig stress i vår vardag. Detta får så klart konsekvenser - vare sig vi vill det eller inte. Vi får idag allt mindre av den livsviktiga återhämtningen. Under natten när vi sover stärks immunförsvaret, tillväxt och "måbrahormoner" fylls på, alla intryck sorteras och lagras och reparation och nyproduktion av celler sker. En annan viktig sak som sker under nattsömnen är att hjärnan rensas från slaggprodukter - hjärnans tvättmaskin startar. På forskarspråk kallas hjärnans tvättmaskin för det glymfatiska systemet och har till uppgift att städa bort flera gram skräpproteiner som bildats under dagen. Störs detta under en längre tid så kommer vi till slut att må mycket dåligt  - både på kort som lång sikt.

  

Då jag i den här bloggen framförallt skriver om vård och omsorg/äldreomsorg där forskning gång efter annan pekar på att arbetsförhållandena för personalen inte ges förutsättning att återhämta sig då krav och resurser ständigt är i obalans och att vila och sömn alltid planeras in till ett minimum - detta samtidigt som många arbetsgivare står handfallna och oförstående inför de ständigt stigande sjuktalen. Men det behöver inte se ut så här. Det går att anpassa arbetslivet efter människans biologiska förutsättningar - men idag mäts tyvärr allt i pengar. Ständigt ser jag krav på ökad effektivisering där människan helt glömts bort, bara att läsa ett kommunprotokoll för vilken kommun som helst runt om i landet för att se hur tokfel man oftast tänker. När jag ser chans till kisspaus, tid att hålla någon i handen, ta hand om ett larm, tid för dokumentation eller tid att diskutera ett problem med en kollega (kanske till och med över en kopp kaffe) eller rapportera över, så  kallas det för "gråtid" och ska suddas bort från arbetsplaneringen. När jag ser vikten av sammanhängande ledighet för att personal ska kunna gå ner i varv och återhämta sig inför nästa arbetsvecka så införs flera arbetspass eller delade turer istället - effektivt och ekonomiskt fördelaktigt på kort sikt, men på lång sikt alltid att likna vid att skjuta sig själv i den kommunala verksamhetsfoten. Här hjälper tyvärr inte glättiga tillrop, mindfulnesskurser eller en extra runda i löpspåret.      

 Människan är inte en maskin som kan lämnas in på servis när det passar, men likt en maskin behöver vi underhållas - varje dag (natt) till och med.  Kör vi på och biter ihop under omöjligt uppskruvade arbetsförhållanden så kraschar vi till slut - fysiskt som psykiskt. Diagnoserna kommer att vara milsvida men orsakerna de samma - för hög arbetsbelastning och brist på vila, återhämtning och sömn.  


Tips:  Min ångest och jag: Linus Thörnblad - utmattningsdepression


 

 

 

 

måndag 20 november 2023

Det blev en liten barnbok - Kotten och bollen

 Nu är den så äntligen släppt - barnboken "Kotten och bollen". Den lilla boken för de allra minsta i pekboksåldern.  Den finns att köpa både som bok och e-bok hos de flesta nätbokhandlare.

 


 

 Det har varit jätteroligt att ta fram bilder och text till denna bok som inte har större ambitioner än att vara ett mysigt, roligt och spännande läsäventyr för både barn och vuxna. Hoppas den läses och uppskattas.


 

tisdag 17 oktober 2023

Nytt Debattinlägg i Kommunalarbetaren "Dygnsvila med minsta möjliga återhämtning"

 Nytt Debattinlägg i Kommunalarbetaren ”Dygnsvila med minsta möjliga återhämtning”

 
 
Äntligen ska också vi i vården få vår ordentliga dygnsvila. Trodde vi. I stället fixar och trixar arbetsgivarna så att varje medarbetare ska finnas på plats så många pass som möjligt vilket betyder minsta möjliga återhämtning, skriver undersköterskan Frida Turander.
 

Vården är beroende av att det finns personal dygnet runt. Det gör att det är svårare att få till bra scheman än för ett vanligt sju till fyra jobb där man med lätthet får in femton timmar dygnsvila varje dag och en sammanlagd och sammanhängande helgledighet på 63 timmar från fredag klockan 16 till måndag klockan 07. 

Nu ska arbetstidslagen äntligen börja gälla även för vården med minst elva timmars dygnsvila och minst trettiosex timmars veckovila. Men många arbetsgivare fortsätter med samma tankevurpa som tidigare. 

De försöker envetet hålla sig till minsta möjliga återhämtning för medarbetaren, i stället för att nu en gång för alla göra attraktiva scheman så att vården åter blir en arbetsplats dit folk söker sig i stället för att fly den. 

För vem vill jobba klockan 7-15 måndag-fredag och 7-12 på lördagar med endast helledig dag på söndag? Det följer arbetstidslagen och du får ut din dygnsvila och veckovila och du får dina timmar.

Låter det inte lockande? Kanske då med en liten kompensation med färre timmar på en heltid så att du jobbar 7-14 på måndag, 7-15 på tisdag, 9-16 på onsdag, 13-21 på torsdag, 8-17 på fredag och 7-11 på lördagen. År ut och år in – även på röda dagar.

Inte? Inte ens om jag slänger in lite mer jobb på söndagar ibland och en delad tur någon gång så att du kan jobba två pass på en och samma dag – du får ju dina timmar och det följer arbetstidslagen.

I vården får vi där vi jobbar helg som vardag alltid nöja oss med det absolut minsta möjliga i vila och återhämtning. Det är inte konstigt att vi ligger i topp vad gäller sjukskrivningar som orsakas av just brist på vila och återhämtning. 
 

Det går att göra det så mycket bättre även i vården om man släpper det gamla tänket med att hacka upp personalen i småbitar och sprida ut dem i verksamheten så att alla småluckor täcks, i stället för att anställa fler medarbetare. 

Arbetsgivarna har haft över femton år på sig att förbereda sig för 11 timmarsvilan. Det borde inte ha kommit som en överraskning att det krävs mer personal för att få till scheman med dygnsvila och veckovila. Men läget gör att arbetsgivarna har en gyllene chans att bli attraktiva arbetsgivare. Goda och innovativa exempel finns redan runt om i landet som visar att det går om en bara vill.

 

 

söndag 15 oktober 2023

Arbetsglasögon i vård och omsorgen

 Den allt mer digitaliserade världen tar sig in även i vård och omsorgen - även för oss i den patientnära omsorgen. Förutom att all journalföring och korrespondens numer sker digitalt så öppnas låsta dörrar, larm kvitteras och det signeras och kvitteras hit och dit hela dagarna via våra digitala bildskärmar. Inte mycket som skulle kunna göras idag utan dessa verktyg - sårbart men effektivt. 

Arbetsgivarens ansvar för arbetsglasögon för den som jobbar med en bildskärm minst en timme om dagen kom till när de stora surrande datorerna gjorde sin entré på arbetsplatserna för en fyrtio år sedan. Sedan dess har det blivit ett allt mer använt arbetsverktyg - både mobilt som stationärt. Samtidigt som bildskärmarna har blivit så små att de kan få plats i en ficka har användningsområdena ökat markant.    

 Att kunna se det man arbetar med utan ansträngning är viktigt för att minska risken för vård och omsorgsavvikelser, olycksfall och belastningsbesvär som exempelvis huvudvärk, muskelspänningar i ögon, nacke och skuldra osv - och det är arbetsgivarens ansvar att förhindra detta. Bra arbetsglasögon är ett måste även för oss på golvet vilket många inte vet om att vi har rätt till då många arbetsgivare inte ens tänkt på att upplysa oss om deras skyldighet och vår rättighet, medan andra självklart fixar synundersökning och glasögon även till sin baspersonal - men långt ifrån alla. Vissa säger till och med nej när de fått frågan av sin baspersonal då de inte riktigt tycker att även vi ska ha det. Kan inte låta bli att fundera på om det är för att de dumsnålt tycker att det skulle kostar för mycket att även vi på golvet skulle få regelbundna synundersökningar och vid behov arbetsglasögon?